Så fick Uppsala ett konsert- och kongresshus
1910-talet De första dokumenterade kraven om ett Musikens Hus i Uppsala
1960 Motion i stadsfullmäktige av kulturredaktören i Svenska Dagbladet, Leif Carlsson (m) om att utreda frågan om Musikens Hus.
1968 Director Musices Carl Rune Larsson, som själv konstaterat att universitetsaulan kan betecknas som ”acceptabel” men har en ”vansklig akustik”, fick fullmäktiges uppdrag att utreda musiklivets framtida organisation i Uppsala,
1973 I juli lade Carl Rune Larsson fram en omfattande utredning, som påvisade hur angeläget ärendet var. 80 körer och regionmusiken saknade ändamålsenliga arbetslokaler och jazz- och popmusik saknade anknytning till en stödjande organisation. Utredaren konstaterade: ”Det finns ingen enda lokal som byggts för att i första hand tjäna som konsertlokal och repetitionslokaler saknas.” Förslaget innehöll ett lokalprogram med stor konsertsal för 2 000 åhörare och en mindre sal för 600. Ett musikaliskt kraftcentrum borde skapas och kvarteret Gerd vid Vaksala torg var den överlägset bästa placeringen, enligt utredaren.
1988 I augusti bildades Musikens Hus Vänner, ideell, opolitisk och med syfte att skapa förutsättningar för att förverkliga ett Musikens Hus i Uppsala. För detta bildades också en fond. Ola Carlsson blir föreningens första ordförande. 1992 I februari beslöt kommunfullmäktige att uppdra åt ett av kommunen ägt bolag, Musikens Hus AB, att låta byggföretaget BPA uppföra ett Musikens Hus för ca 115 mkr efter ett förslag, Samklang, som utformats av AROS arkitekter. Huset skulle vara färdigt hösten 1995 och driftskostnaden beräknades till 5-6 mkr.
1993 Våren och sommaren förekom en intensiv debatt om förslaget. De politiska partierna och alla kultur- och musikintresserade var överens om att Musikens Hus behövdes och att förslaget var bra. Endast kommunfullmäktiges beslut saknades för att Samklang skulle byggas till en kostnad som då beräknades bli ca 130 mkr. I november, under en för Uppsalas musikliv dramatisk eftermiddag, fälldes med ett par rösters övervikt i kommunfullmäktige förslaget om ett Musikens Hus i kvarteret Gerd. 1994 I maj lade Skanska och AROS-gruppen fram ett förslag om ett Uppsala Convention Center med förläggning av kongresscenter och hotell på Glunten som även skulle innehålla konsertlokaler. Förslaget föll på att kommunen var ointresserad. Projektet ansågs vara för dyrt. MHV arbetade vidare med i ett billigare alternativ och gav Arcum arkitekter och Lennart Persson i uppdrag att utveckla sina idéer om att ta till vara Nannaskolan för Musikskolans och Musik i Upplands verksamhet. Förslag lades fram i juni för Uppsala kommun och var kostnadsberäknat till ca 100 mkr.
1999 I maj presenterade göteborgsarkitekten Bo Karlberg, på kommunens uppdrag, ett förslag till ett kombinerat konsert- & kongresshus i den utbyggda Nannaskolan till en beräknad kostnad av 145-165 mkr. Driftskostnaden beräknades bli 5-8 mkr årligen. Intäkter från kongresser skulle göra projektet mer ekonomiskt bärande. MHV tillstyrkte detta förslag som ansågs möjligt och rimligt med hänsyn till de fem krav som MHV satt upp för ett konserthus. En majoritet av kommunens politiker ansåg dock att läget var mindre bra.
2001 I december 2001 beslutade kommunfullmäktige om en allmän arkitekttävlan med syftet att skapa ett musik- och kongresshus i kvarteret Gerd. Prissumman skulle uppgå till 1 mkr. Investeringen beräknades bli ca 225 mkr baserat på arkitekt Karlbergs programskiss. Den årliga driftskostnaden beräknades bli 16-18 mkr.
2002 Gerdprojektet bearbetades ytterligare. I februari utlystes en allmän arkitektävlan. I mitten av maj förelåg inte mindre än 134 förslag och som vinnare utsågs Henning Larsens Tegnerstue, Köpenhamn, med ”Uppsala Kristallen”. MHV drev, tillsammans med Uppsvenska Handelskammaren och Upsala Handelsförening, en annonskampanj för att få allmänhet och politiker att förstå att ett kongresshus är nödvändigt om Uppsala skall stå sig konkurrensen med andra städer. “Den 28 oktober beslutade kommunfullmäktige med röstsiffrorna 49-32 att fortsätta planeringen av ett konsert & kongresshus i kvarteret Gerd, så att detaljplanering, förprojektering av byggande och planering av driftsorganisation kan starta.
2003 Under året sker en bearbetning av det vinnande förslaget och analyser genomförs för att minska kostnader med hjälp av materialbyte och minskade volymer och utrymmen. En styrgrupp utses av kommunstyrelsen som, med hjälp av arkitekt och konsulter, ger underlag för program och systemupphandling.
2004 Styrgruppen lägger fram ett omfattande underlag för kommunstyrelsen och vid kommunfullmäktige den 29 mars begärs minoritetsbordläggning och nytt sammanträde hålls den 14 april. En majoritet tillstyrker förslaget. Byggarbetena börjar under november-december. Peab utses till generalentreprenör för Konsert- & Kongresshuset. Musikens Hus AB – MUAB – med vd Magnus Bäckström flyttar i början av december 2004 kontoret till Kungsgatan 28. Marknadschef och kongresschef utses i slutet av året.
2005-2006 Bolagets namn MUAB ändras till UKK, Uppsala Konsert & Kongress.
2007 Invigning sker första veckan i september samma år som vi har stort Linnéjubileumsfirande i Sverige. Den 4 september invigs den av MHV skänkta Steinwayflygeln vid en konsert med den världskände pianisten Per Tengstrand.
2014 Idag bedriver Uppsala Konsert & Kongress med framgång en uppskattad och för flertalet Uppsalabor välkänd verksamhet. Musiklivet har breddats. Engagemanget ökat. UKK lockar allt fler att komma till Uppsala för att bli berikade av nya musikupplevelser. Musikens Hus Vänner glädjer sig åt UKK:s framgångar och fortsätter att stödja verksamheten genom direkta stöd, genom stöd till särskilda evenemang och genom att årligen dela ut ett antal stipendier till unga musiktalanger inom alla genrer.